Kundvagn
0
0,00 kr
Att landa mjukt
19.05.2022
Har gått in för landning nu och till och med landat.
Hemkomst med underbara möten med familj och vänner, dock något mer hektiskt än
mina dagar i Portugal. Först Halmstad och nu Öland.
Jag har förmånen att få landa på Öland och i Ljungstugan. En plats som har betytt oerhört mycket under hela livet, från de unga barndomsåren till nu och i framtiden. Att få ha en plats som känns som hemma och som är en fast punkt oavsett vad som händer är otroligt och jag är verkligen tacksam. Tacksam att min mormor och morfar byggde huset i slutet av 1920-talet, tacksam att det var min mamma Karin som fick huset redan som 3-åring, tacksam att min syster och svåger lät mig ta över huset för många år sedan.
Ljungstugan har en speciell atmosfär och energi. Många upplevelser och händelser känns i väggarna och alla gäster, såväl gäster till familjen som hyresgäster under somrarna vittnar om detta i gästböckerna som sträcker sig mer än 25 år bakåt i tiden.
Minnen från barndomsåren och barfotaspring i skogen, lekar tillsammans med grannbarnen och simskola oavsett väder. Från tonåren när stugan var uthyrd hela sommaren och dåvarande pojkvännen och jag campade utanför Borgholm för att få uppleva Öland även den sommaren.
Åren efter 25 som var något stökigare och Ljungstugan var öppet hus under flera veckor. Bästa vänner, vänner och blivande vänner kom och gick, sov över och festade nätterna igenom. Grannarna var lagom nöjda.... En GB-gubbe modell jättestor (ca 2 m hög) råkade följa med oss hem efter ett mittinattendopp och kioskägaren kom jagande efter oss nästa dag.... En ankommande gäst trodde att de hade åkt fel när GB-gubben mötte dem glatt vinkande på gården.
Efter 30 när jag träffat min blivande man Sven i Umeå. Han förälskade sig inte bara i mig, utan även i Öland och Ljungstugan. Här gifte vi oss, stående i trädgården med prästen på trappan och dottern Vendela vid våra fötter. Årets varmaste augustidag 1997 med bröllopsmarschen specialinspelad på elgitarr av Kee Marcello dånande över nejden. Buss till Halltorps Gästgiveri för middag där svågern Lars var världens bästa toast master och sedan hem till stugan och fest långt in på natten.
Barnens somrar, familjens somrar. Här på Öland och i Glömminge har nu Sven sin gravplats. Han lämnade oss alldeles för tidigt för snart 15 år sedan och finns nu "somewhere over the rainbow" men även här.
Åren därefter betydde Öland och Ljungstugan ännu mer, som en trygg, varm och lugn plats. Med barnen och deras simskoleupplevelser, deras barfotaspring. Vänner på besök, här blir det så lätt och okomplicerat att umgås. Att få den extra tiden, mellanrummet, där de viktiga samtalen får ta plats. De som inte hinns med över en middag eller behöver en speciell energi för att komma fram.
Nu är detta platsen som jag har slagit ner mina bopålar på. Som ska bli en vinterbonad stuga (med start från hösten) och som blir hemma på riktigt. Under åren har barnen också fått "Ölandskänslan" och här finns tryggheten och lugnet. Just nu njuter jag av min dotters sällskap i stugan!
Att genom Sensing Yoga-retreaten få dela med mig/oss av denna plats känns helt underbart. Ytterligare en pusselbit passar in.
Att landa på en plats är en sak, att landa i sig själv en annan
6 månader i Portugal har fyllt på min skattkista med verktyg ännu mer. Här fanns mellanrummet där både kreativitet och nyfikenhet fick plats. Genom att se alla erfarenheter, toppar och dalar, glädje och sorg, som ytterligare något att lägga i sin skattkista så blir det lättare att ta fram och titta på dem.
Resan att hitta den inre styrkan, lugnet och ron pågår fortfarande. Det jag känner är att jag är på väg och att vi alla är det mer eller mindre. Vi vet att imorgon inte kommer vara som igår och att allt är i ständig rörelse och förändring. Det blir bara så mycket lättare att uppskatta om insidan också är med.
Hur ser din skattkista ut? Finns det plats för ett verktyg till så vet du var jag finns,